Bra att vara inblåst
Det är inte alltid man själv som bestämmer vilken dag det går att segla iväg. För närvarande driver ett lågtryck med vindar på 20-25 m/s förbi oss, men kanske vi kan segla de 1000 sm till Spanien när det har passerat? Det vill tiden utvisa.
Horta på Azorerna är en bra hamn att vara inblåst i. Det är inte bara hamnavgiften på 8,50 euro/natt jag tänker på, utan alla människor som vi möter här. Det finns även det legendariska stället, för långfärdsseglare, Peter Café Sport.
Här berättar vi historier tillsammans med besättningen från de danska marinens båtar Thyra och Svanen. "Du är välkommen att komma på besök i morgon", säger de. Vi skålar med besättningen på det svenska skolfartyget Gunilla och blir även ombordbjudna där. Vi hör berättelser av seglare från hela världen och vi kan inte gå många meter i staden utan att träffa andra människor som vi känner. Väggarna på Café Sport är tapetserade med flaggor från Bora Bora Yacht Club, Royal Hong Kong Yacht Club och andra mer eller mindre kända platser på jorden.
"Vi körde från New York och hit på åtta dagar", berättar maskinmästaren från en superyacht som precis anlänt. "Vi gjorde av med 64000 liter diesel, men för ägaren betyder den kostnaden ingenting."
Det är på Café Sport som seglare ,som finansierar sin resa genom att spela musik, skickar runt hatten efter en show. Jag bjuder en seglare på öl, och dagen efter bjuds jag själv av en annan.
I Horta möter vi ett portugisiskt filmteam. “Vill ni vara med i en dokumentär som handlar om långfärdssegling?" Vi spelar in tv för andra gången på denna resan.
"Vill ni vara med i vår podcast?" Frågar Andy från seglarpodcasten On the wind sailing. Vi träffas i deras mysiga Swan 48 “Isbjörn” och får en ny upplevelse.
Vi vill hellre själv kunna bestämma när vi vill segla, men ibland är det nästan bättre när man är tvungen att stanna i hamn.