Skilda världar
Orangutanger och eldsprutande vulkaner i all ära. Men få saker går upp mot att få leka med ett jämnärigt barn som pratar samma språk.
Ungefär samtidigt som vi påbörjade vår resa runt jorden lämnade en annan
barnfamilj Sverige för ett helt annat äventyr. Familjen Hörnfeldt
flyttade till Malaysia för att prova på expat-livet i några år. Pappa Martin skulle hjälpa sin arbetsgivare starta upp en fabrik, och familjen följde med.
Igår möttes vi för första gången. Hundra meter upp. På 25:e våningen. I deras lägenhet, som är så stor att barnen lärt sig cykla inomhus. Närmare 500 kvadratmeter, omringade av glasväggar och vidunderlig utsikt . Med en terrass i varje väderstreck, fem toaletter och pool förståss.
Kontrasten var total. Jämfört med det enkla och tidvis ganska obekväma liv som vi lever på båten. På en yta som är mindre än deras badrum. Ändå fann barnen varandra direkt. Ja, vi vuxna också för den delen. Och trots våra helt olika liv slogs jag av hur lika vi egentligen är. Två nästan identiska familjer, med jämnåriga barn och ungefär samma utbildning, intressen och värderingar.
Det hade lika gärna kunnat vara vi, som bodde i den där enorma lägenheten här i Penang, och stillade vår nyfikenhet på världen genom att ta flyget istället för att segla. Ja, det livet har helt klart sina fördelar. Och det var faktiskt väldigt nära att det blev så. När Ludvig var aktuell för ett jobb i Sydafrika för några år sedan.
Och kanske hade det lika gärna kunnat vara familjen Hörnfeldt som seglade runt på de sju haven istället för oss. Helt osannolikt är det nog inte. Men det återstår att se. Idag är det deras tur att komma på studiebesök i vår värld. Kanske kan vi byta ett tag. Hur som helst, vi ser framemot att träffas igen.